Förutsättningar - Tänkvärt
I en byggnad sammanfogas ett stort antal olika material och produkter. Sett i ett livscykelperspektiv så har produkterna olika miljöpåverkan. Produkterna kan även innehålla ämnen som är skadliga för miljö och hälsa. Eftersom byggnader har en mycket lång livstid är det viktigt att välja rätt material från början för att undvika långsiktiga problem. Byggmaterial som vi använder idag innehåller alltför mycket kemikalier som människor utsätts för och där saknar vi tyvärr kunskap om hur det påverkar oss. Vi kanske ser effekterna först efter 20-40 år. Många tror att en byggnad består av trä, betong, stål och glas, men vet inte att den egentligen består av 50.000 olika ämnen.
Vill du bygga energieffektivt, så tänk på att välja rätt byggmetod och ha rätt kvalitetstänk i det du gör. Se till helheten och var medveten om isolerings- och fukt problematiken. Ett alltför välisolerat klimatskal kan leda till fuktproblem. Daggpunkten och kondensutfällningen är lika viktig att studera som t.ex snölasten. Utsätt huset för så lite fukt som möjligt under byggprocessen och skydda konstruktionen på bästa möjliga sätt hela tiden för att undvika byggfukt.
Genom Boverkets byggregler (BBR) finns regler och allmänna råd för hur frågor relaterat till fukt samt risk för fukt- och mögelskador ska beaktas och hanteras i samband med nyproduktion av hus. BBR 22, kapitel 6.5 berör dessa frågor. Där kan man läsa ”Vindsutrymmen över värmeisolerande vindsbjälklag bör anordnas så att fukt inte orsakar tillväxt av mögel och bakterier. Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, t.ex på yttertakets insida. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid ökad isolering av bjälklaget. Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt ,t.ex betong eller lättbetong, som kan orsaka skada på material bör fuktavgång till vindsutrymmet minimeras”.
Detta innebär att vi vill ge er dessa rekommendationer för att uppfylla dessa krav på fuktsäkerhet;
- Ingen ventilerad takfot.
- Isolera 50 mm på ovansidan av råsponten mot nattutstrålning och kondens.
- Utvändigt vindskydd bör också vara isolerande på isolertjocklekar över 220 mm.
- Använd ångbroms som invändigt lufttätt skikt.
- Isolera med cellulosa.
Bygg fuktsäkra konstruktioner - använd produkter med träfiber!
Idag framförs allt oftare önskemål om att bygga utan plastfolie i klimatskärmen.
För att förhindra diffusion (skillnaden i ånghalt mellan inne och ute) placeras normalt en så kallad diffusionsspärr i form av en plastfolie på insidan (varma sidan) av klimatskärmen, där ånghalten vanligen är som högst. På så sätt hindras vattenångan att diffundera ut genom klimatskärmen. För att förhindra fuktkonvektion (skillnaden i lufttryck mellan inne och ute) så måste klimatskärmen vara så lufttät som möjligt. Om man även där har en plastfolie, så utgör den både en diffusionsspärr och en luftspärr.
Ur enbart lufttäthetssynpunkt och därmed ur fuktkonvektionssynpunkt behöver det lufttäta skiktet inte vara diffusionstätt, och kan därmed bestå av material som inte är diffusionstäta.
Sammantaget är plastfoliens främsta roll till för att skydda mineralull/syntetiska material, vilka är luftrörelseöppna och inte kan hantera fuktkonvektion. Mineralull har inga hydroskopiska egenskaper men kan binda vatten kapillärt, vilket fastnar mellan fibrerna. Små luftfickor binder fukt och håller vatten. Frost och kondens bildas i mineralullen när luften är fuktig och temperaturen är tillräckligt låg på någon sida av isolermaterialet. Byggnaderna blir knappast tätare mot fukt med tiden, men tätheten och fuktskyddet kan försämras. Resultatet av detta kan bli att klimatskalet fuktas upp. Det finns en påtaglig risk att fukten blir instängd i konstruktionen. Vi måste ha en klimatskärm som är förlåtande och hållbar på sikt.
Dessutom noteras det stora brister redan idag i arbetsutförandet på grund av komplicerade konstruktions- och detaljlösningar, dålig kunskap i hantverksledet, brister i egenkontrollen m.m. Folien är ej heller utbytbar eller underhållsbar. Det finns färska exempel på hur plastfolien snabbt fallit sönder, där den har placerats för nära spotlights, lysrörsarmaturer och radiatorer.
För att varaktigt uppfylla kraven i BBR/Energi och fukt, krävs att vi skapar konstruktioner som är lufttäta/beständigt lufttäta. Prata med oss om detaljlösningar för god täthet vid anslutningar, genomföringar och skarvutföranden.
Vår isolering har hög densitet och därför högre lufttäthet, vilket medför att plastfolie inte behövs i konstruktionen. Kombinationen av hög lufttäthet och förmågan att i torrt tillstånd balansera olika fukthalter gör det möjligt att med vår träfiberisolering bygga diffusionsöppna konstruktioner (dvs utan plast, men med ångbroms i konstruktionen). Grundtanken är alltid att nå ”så god lufttäthet som möjligt”.
Det är möjligt att nå samma goda lufttäthet med ”vindtät + gips”, ”ångbroms”, eller ”OSB + gips” som med plastfolie. MEN även om kravet på lufttäthet i BBR uppfylls, betyder det inte automatiskt att konstruktionen uppfyller kravet på fuktsäkerhet.
Våra ”ångbomsdukar” uppfyller kraven på en säker lufttätning av konstruktionens insida.
När man bygger under vinterhalvåret är det ett känt problem att membran och vindskydd utan fuktupptagning kan ge kondensproblem i konstruktionen.
Därför rekommenderar vi att välja ett vindskydd/underlagstak med isolerande och goda fuktupptagande egenskaper. Träfiberprodukter har en unik fuktupptagning. Detta bidrar till att en given mängd vatten fördelas ut över en större yta och torkar därför snabbare. Grundregeln är att ångbromsen på väggens insida skall vara 5 gånger så ångtät som vindskyddet på utsidan av konstruktionen. I takkonstruktioner skall motsvarande förhållande vara 10.
Rätt byggda diffusionsöppna konstruktioner drabbas aldrig av fuktskador och ger dessutom ett mycket behagligare inomhusklimat med mindre grogrund för bakterier och virus samt att risken för luftvägsinfektioner och astma minimeras.
Med våra olika dukar/tätskikt så handlar det om att skapa förutsättningar för en balanserad klimatskärm avseende ångtransport. Huset ska skyddas mot vind och vatten samtidigt som det ska ”andas”. Byggnaden ska vara och förbli torr och tät. Fukt som kommer in i konstruktionen (oftast från insidan) måste kunna vandra ut genom vindskyddet utan risk för kondens. Man ska minimera risken för att fukt stannar kvar i konstruktionen och skapa större marginaler i förhållande till konstruktionsfel/byggfel.